VAR eller inte VAR? Modern teknologi eller mänskliga misstag?
I takt med att fotbollen växt till en miljardindustri har domarbesluten blivit desto viktigare – inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv.
En dömd straff, eller en självklar straffsituation som inte tilldöms kan bli avgörande både för historien men också för klubbens överlevnad, spelares fortsatta karriärer och inte minst för supportrars hopp och drömmar.
Det är inget nytt att domare och domarbeslut får utstå kritik, men i takt med att teknologin har bakats in i den moderna fotbollen har det också blivit ännu mer diskussion kring besluten – och användandet av potentiell assistans i form av teknik för domarna som dömer matcherna.
Enligt många fans och passionerade fotbollsälskare så har fotbollen varit under attack från kommersialism och devisen “Mot den moderna fotbollen” (MDMF) är något som ofta klingar ut samtidigt som en VAR-diskussion blossar upp.
Vissa tyckare är helt övertygade om VAR:s förträfflighet, medan andra menar att det är det sämsta med fotbollen. Sanningen kanske ligger någonstans mitt i mellan.
Låt oss backa bandet. Det är ingen hemlighet att inför varje mästerskap görs genomgångar av nya regler och förhållningssätt för domarna som ska döma under turneringen.
Lagom till VM 2018 i Ryssland skulle VAR-systemet introduceras. Få anade nog att det skulle ändra fotbollen i grund och botten.
Kostymerna skrockade och nu skulle minsann alla livsviktiga beslut i VM äntligen bli rätt, för nu får ju domarna hjälpen som de behöver. Vid detta tillfälle hade Premier League ännu inte introducerat VAR, utan det skulle komma att bli en del av sporten under säsongen 2019/2020.
Under de inledande matchomgångarna blev det istället diskussioner kring hur VAR ska användas och framför allt hur handsregeln ska tolkas då det blev ännu en ännu en gång en revision av handsregeln. Om bollen tog på en försvarande spelare i straffområdet skulle det generera i en straffspark för attackerande laget. Det låter väl bra och rimligt. Men hur blev fotbollen då?
De första matcherna i VM 2018 resulterade i 20 straffar på de 36 första matcherna.
Det påverkade spelet till den grad att tävlingsledningen fick se över regeln då spelet ändrades helt. Istället för att försöka göra mål på motståndarlaget (som bekant är det vanliga sättet att spela fotboll på och vinna fotbollsmatcher), så var det nu tävling i prickskytte på motståndarnas händer för att på så vis få en straff. Det blev helt plötsligt mer gynnsamt att försöka tillskansa sig straffsparkar än att försöka göra mål på klassiskt vis.
Detta på grund av att VAR kunde komma in och se i slow motion ifall bollen tog på handen eller inte. FIFA deklarerade att VAR var en succé i ett uttalande efter den första VM-veckan.
Vad det blir för regler eller domarbeslut som kommer prägla diskussioner kring EM 2024 är svårt att förutse. Likaså vilka som vinner, även om det troligtvis rör sig om 3-4 olika nationer som har bäst chanser att vinna turneringen, däribland England, Frankrike och Tyskland.
Se alla förutsättningar och EM 2024 odds här.
För sidan som är mot VAR finns det flera argument. Det vanligaste är att VAR har dödat den äkta eufori och glädje som strålas ut när ens lag gör mål, då målet helt enkelt kan bli borttaget av VAR så småningom. Detta är en stor del i argumentet mot VAR och för många handlar det inte om absolut korrekta beslut, utan att mänskliga misstag från domaren hör till fotbollen. Men det starkaste vapnet i anti-VAR-brigaden är det faktum att det ändå inte blir korrekta beslut, trots introduceringen av VAR. Det har helt enkelt blivit så att millimeterrättvisan har ändå uteblivit och man istället bara förflyttar problemet till en VAR-buss med domare, utan att ge desto fler lösningar och korrekta beslut.
En teknologisk introduktion i den moderna fotbollen och något som sällan är någon diskussion eller fått kritik är vad som kallas för mållinjeteknik eller “Goal Line Technology” på engelska. Här finns det inbyggd elektronik i fotbollen samt målstolparna som gör att domaren får en signal ifall bollen har korsat linjen eller inte. Detta hade exempelvis varit en god sak för England då Frank Lampards mål i VM 2010 mot Tyskland dömdes bort. Bollen var tydligt inne och till och med studsade inuti målet (och ut) och plockades upp av målvakten. Spelarna jublade, Englands bänk jublade och de engelska fansen på läktaren jublade. Men domarteamet såg inte att den gick in. Det här var i ett läge där England kunde kvittera åttondelsfinalen till 2-2 men istället slutade matchen 4-1 och Tyskland gick vidare.
Inom ligaspelet så är VAR numera en självklarhet. I den svenska ligan Allsvenskan lyser däremot VAR med sin frånvaro. Detta tack vare att de svenska klubbarna har den så kallade 51 procentsregeln som innebär att medlemmarna måste ha 51 % av rösterna vilket ger rösträttsmajoritet vid beslut, vilket också innebär att de olika klubbarna har varit emot en potentiell VAR-introducering i ligan. Svenska fotbollförundets ordförande (samt tidigare statsminister) Fredrik Reinfeldt har varit tydlig med att han vill att Allsvenskan ska införa VAR, men han har sedemera fått backa från uttalandet då detta gjorde honom till mångas fiende.
I korthet: Vad är VAR?
VAR står för Video Assistant Referee och är ett hjälpmedel för huvuddomaren. Tanken är att besluten ska bli så pass korrekta som möjligt och det är också uttalat att VAR ska rätta till uppenbara fel.
VAR används främst vid större och mer avgörande situationer som mål och målsituationer samt vid eventuella röda kort. Det kan handla om en offside vid målet så att målet döms bort, det kan också handla om något regelvidrigt som skett som ska generera i ett rött kort eller en straff – eller också om målet ska dömas bort på grund av liknande anledningar.
Parollen är också att VAR-systemet ska vara en minimal störning till maximal nytta. Huruvida det stämmer finns det olika åsikter om.
Domaren kan ta hjälp av ett VAR-team som kollar på bilder från matchen och på så vis bidra till ett mer korrekt beslut, men domaren kan också springa ut till sidlinjen där det numera finns en tv-skärm så att domaren på planen själv kan få reprisbilder på en situation.
